1Daved terus ngomong: “Ing kéné iki griyané GUSTI, Gusti Allah kita, lan ing kéné iki mesbèhé wong Israèl kanggo pasrah kurban obongan.”
Tyetyawisan ngedekké Griya Sutyi
2Daved ngongkon nglumpukké para wong mantya ing negarané wong Israèl lan terus ngangkat tukang-tukang sing natani watu kanggo ngedekké omahé Gusti Allah. 3Uga Daved nyawiské wesi okèh banget kanggo nggawé paku sing kanggo gapura lan bakalé angkur, uga tembaga okèh banget sing nganti ora kena ditimbang boboté, 4lan kayu tyemara sing tyatyahé ora kena diitung, awit wong Sidon lan wong Tirus pada nggawa kayu tyemara okèh banget kanggo Daved. 5Awit Daved mikir: “Salomo, anakku, ijik enom lan pengalamané kurang, nanging omah sing bakal digawé kanggo GUSTI kuwi gedéné kudu ngluwihi, terus kondang lan kesuwur ing kabèh negara, mulané aku apik tata-tata.” Daved terus tata-tata okèh banget sak durungé ninggal ndonya.
6Sakwisé kuwi anaké Salomo terus dityeluk lan dikèki paweling supaya nggawé omah kanggo GUSTI, Gusti Allah Israèl, 7mengkéné tembungé marang Salomo: “Hé anakku, aku déwé nduwé karep arep nggawé omah kanggo GUSTI, Gusti Allahku, 8nanging terus ana tembungé GUSTI marang aku mengkéné: Kowé wis ngutahké getih okèh banget lan wis nglakoni perang gedé. Mulané kowé aja ngedekké omah kanggo asma-Ku, awit wis okèh getih sing kowé kutahké ing lemah ing ngarep-Ku. 9Kowé bakal nduwé anak lanang, sing bakal dadi wong sing dikèki katentreman. Kuwi bakal Tak wènèhi katentreman, utyul sangka sakkèhé mungsuhé ing sak ubengé. Bakalé jenengé Salomo; katentreman lan kuwat bakal Tak wènèhké marang Israèl ing selawasé jamané. 10Kuwi sing bakal nggawé omah kanggo asma-Ku lan ya dèwèké kuwi sing bakal dadi anak-Ku, lan Aku bakal dadi Bapaké; damparé kratoné ing Israèl bakal Tak kuwatké nganti ing sak lawas-lawasé. 11Mulané saiki, hé anakku, GUSTI supaya ngantyani marang kowé, terus kowé kelakon bisa ngedekké griyané GUSTI, Gusti Allahmu, kaya sing wis diomongké kanggo kowé. 12Mung waé, GUSTI ngekèki kowé kaweruh lan pangertèn lan gelem ngangkat kowé dadi sing nyekel pemrintahan ing Israèl, supaya kowé netepana angger-anggeré GUSTI, Gusti Allahmu. 13Kowé bakal bisa nggayuh apa sing kok karepaké, yèn kowé karo setia nindakké katetepan-katetepan lan pernatan-pernatan sing dipréntahké karo GUSTI marang Moses kanggo wong Israèl. Atimu sing kuwat lan sing tatak, aja wedi lan aja tyilik ati.
14Senajan ing sak njeruhné kasusahan, aku wis nyawiské kanggo griyané GUSTI kuwi emas 100.000 talénta lan slaka 1.000.000 talénta lan tembaga lan wesi okèh banget, nganti boboté ora kena ditimbang; aku uga wis nyawiské kayu lan watu. Nanging apiké kowé tambahana menèh. 15Lan menèh kowé nduwé tukang okèh banget, tukang natahi watu, tukang watu, tukang kayu lan para wong sing pinter ing bab penggawéan werna-werna, 16ing babakan emas, slaka, tembaga lan wesi sing tyatyahé ora kena diitung, miwitana tandang! GUSTI supaya nuntun marang sliramu!”
17Daved terus ngekèki préntah marang sakkèhé penggedéné Israèl supaya pada ngréwangi Salomo, anaké, tembungé: 18“Apa ora GUSTI, Gusti Allahmu, sing nunggal karo sampéyan kabèh lan sing wis ngekèki keslametan marang sampéyan ing ngendi-endi. Panjenengané wis ngekèkké para wong sing manggon ing negara kéné ing tanganku, terus negara iki teluk ing ngarepé GUSTI lan marang umaté. 19Mulané saiki, atimu lan nyawamu ngupayaa supaya pada nggolèki GUSTI, Gusti Allahmu. Kowé pada miwitana enggonmu nggawé griya sutyiné GUSTI, Gusti Allah, supaya peti perjanjiané GUSTI lan prabot sutyi duwèké Gusti Allah kena digawa mlebu ing griya sing didekké kanggo asmané GUSTI.”