Yakub dikubur
1Yosèf terus ngrungkepi praupané bapaké karo nangisi lan ngambungi. 2Terus ngongkon marang para abdiné mantri-mantri, nindakké nglengani layoné bapaké, para mantri-mantri mau ya terus nglengani layoné Israèl. 3Perkara kuwi rampungé nganti patang puluh dina, awit ya mesti semono suwéné wong nglengani layon kuwi, lan wong Egipte enggoné nata petangisan nganti pitung puluh dina suwéné. 4Bareng wis tekan dinané petangisan mau, Yosèf terus ngomong para abdi ing kratoné Parao: “Menawa aku olèh kawelasané, mbok ya aku pada kok tembungké Marang Parao, mengkéné: 5Kula wis disumpah karo bapak kula, pawelingé mengkéné: Ora suwé menèh aku mesti mati; enggonmu ngubur aku anaa ing kuburan olèhku ngeduk ing negara Kanaan. Mulané saiki kula mbok dililani lunga ngubur bapak kula, banjur kula mulih menèh.” 6Tembungé Parao: “Kowé tak lilani lunga ngubur bapakmu, kaya enggoné wis njaluk sumpah marang kowé.” 7Yosèf terus lunga mbrana ngubur bapaké, lan ditutké sakkèhé para abdiné Parao, para penggedéné kraton lan sakkèhé para penggedéné negara Egipte, 8mengkono uga brayaté Yosèf, para seduluré uga brayaté bapak; mung anak-anaké sing ijik tyilik, wedus lan sapiné pada ditinggal ing tanah Gosèn. 9Uga menèh ya ditutké wong-wong sing numpak kréta lan numpak jaran, dadiné rupa arak-arakan sing dawa banget. 10Bareng wis tekan ing Goren-Haatad, sing sisih sabrangé laut Yordan, terus nganakké petangisan sing banget nrenyuhaké lan luwih gedé, nganti pitung dina enggoné Yosèf nganakké petangisan, awit sangka bapaké mau. 11Bareng rayaté negara kono ya kuwi para wong Kanaan weruh upatyara petangisan ing Goren-Haatad, kuwi terus pada rerasanan: “Ya iki upatyara petangisané wong Egipte sing ramé banget.” Mulané panggonan kono mau dijenengké: Abèl-Misraim, ing sabrangé laut Yordan. 12Para anaké Yakub pada nglakoni kaya enggoné sing dikongkon. 13Para anaké pada nggotong layoné bapaké menyang negara Kanaan, dikubur ing guwa Makpéla sing wis dituku Abraham sangka Efron, wong Hèt, kanggo kuburané duwèké, ya kuwi ara-ara ing wétané Mamré. 14Sakwisé rampung enggoné ngubur bapaké, Yosèf terus mulih menyang Egipte, ya dèkné, ya para seduluré uga wong-wong sing pada ngetutké mlakuné enggoné ngubur bapaké mau.
Yosèf nglipur para seduluré
15Para seduluré Yosèf bareng weruh yèn bapaké wis mati, terus pada rerasanan: “Mesti Yosèf ngendem sengit lan arep mbales ukuman marang memala sing wis pada kita tindakké. 16Mulané terus kongkonan marang Yosèf, tembungé: ‘Bapakmu sak durungé mati, wis meling ngéné: 17Kowé pada ngomonga marang Yosèf: Sampéyan mbok ngapura kesalahan lan dosané para seduluré, anggèné wis pada nindakké ala marang sampéyan; mila saiki sampéyan mbok dingapura kesalahané para abdiné Gusti Allahé bapakmu!” Terus Yosèf nangis waktu diomongi mengkono kuwi. 18Para seduluré ya terus pada niba déwé lan sendeku ing ngarepé lan ngomong: “Wis iki kita pada teka, pada gelem dadi abdimu.” 19Nanging tembungé Yosèf: “Aja pada wedi, apa aku iki dadi gantiné Gusti Allah? 20Pantyèn kowé pada ngrantyam sing ala marang aku, nanging kuwi digawé malih dadi apik karo Gusti Allah, supaya nindakké sing kelakon ing dina iki, mitulungi neruské urip marang bangsa sing gedé. 21Mulané aja pada wedi, aku sing bakal nyukupi panganmu lan uga pangané anak-anakmu.” Mengkono Yosèf enggoné nglipur, pada diomongi sing ndadèkké tentremé atiné.
Yosèf ninggal ndonya
22Yosèf kuwi tetep manggon ing negara Egipte karo brayaté, umuré Yosèf kuwi nyandak 110 taun. 23Yosèf menangi anak putuné Efraim nganti turunan kaping telu, uga anak-anaké Makir, anaké Manasé, lairé pada ing pangkoné Yosèf. 24Yosèf terus ngomong marang para seduluré: “Ora suwé menèh aku bakal mati, nanging Gusti Allah mesti bakal njaga kowé, lan kowé bakal pada dietokké sangka negara kéné menyang negara sing wis dijanjèkké karo sumpah marang Abraham, Isak lan Yakub.” 25Yosèf terus njupuk sumpahé para anaké Israèl, tembungé: “Gusti Allah mesti bakal mitulungi kowé; ing waktu kuwi, balung-balungku pada angkaten sangka kéné.” 26Yosèf terus mati, umuré 110 taun; layoné terus dilengani lan dilebokké terbela ing negara Egipte.